26 ŞUARA

  • 26:1

    Ta seen meem.

  • 26:2

    DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.

  • 26:3

    Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro?

  • 26:4

    Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse.

  • 26:5

    Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort.

  • 26:6

    Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om.

  • 26:7

    Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag

  • 26:8

    I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem.

  • 26:9

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:10

    [MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket,

  • 26:11

    Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?"

  • 26:12

    [Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare,

  • 26:13

    så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!

  • 26:14

    De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig."

  • 26:15

    [Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt].

  • 26:16

    Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran]

  • 26:17

    att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”

  • 26:18

    [När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv

  • 26:19

    Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet."

  • 26:20

    [Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar

  • 26:21

    och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare.

  • 26:22

    Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar?"

  • 26:23

    Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?"

  • 26:24

    [Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade."

  • 26:25

    [Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?"

  • 26:26

    [Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre."

  • 26:27

    [Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!"

  • 26:28

    [Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd!"

  • 26:29

    [Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!"

  • 26:30

    [Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]?"

  • 26:31

    [Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning!"

  • 26:32

    Då kastade [Moses] sin stav, och det var tydligt [för alla att] den var en orm;

  • 26:33

    och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit.

  • 26:34

    [Farao] sade till stormännen som omgav honom: "Denne är helt säkert en mästare i trolldom,

  • 26:35

    som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till?"

  • 26:36

    De svarade: "Låt honom och hans broder vänta medan du sänder bud till städerna

  • 26:37

    att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig."

  • 26:38

    Och så församlades trollkarlarna vid den tid och på den dag som getts till känna

  • 26:39

    och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig.

  • 26:40

    [Och någon sade:] "Kanske får vi gå med [i processionen] bakom trollkarlarna, om de segrar."

  • 26:41

    Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern."

  • 26:42

    [Farao] svarade: "Visst! Och ni skall höra till dem som står mig nära."

  • 26:43

    Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta!"

  • 26:44

    Och de kastade sina rep och sina stavar och sade: "Så sant som all makt ligger hos Farao är det vi som har segrat!"

  • 26:45

    Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat.

  • 26:46

    Och trollkarlarna kastade sig ned på sina ansikten

  • 26:47

    och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre,

  • 26:48

    Moses och Arons Herre!"

  • 26:49

    [Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning!"

  • 26:50

    De svarade: "[Det är för oss] ett mindre ont, eftersom vi återvänder till vår Herre.

  • 26:51

    Vi hoppas få Hans förlåtelse för våra synder, då vi är de första som antar tron."

  • 26:52

    [EFTER EN tid] gav Vi Moses genom ingivelse denna befallning: "Tåga bort med Mina tjänare under natten, ni kommer nämligen att förföljas!"

  • 26:53

    Och Farao sände bud till städerna med befallning att [männen] skulle inkallas till krigstjänst [och att följande skulle kungöras:]

  • 26:54

    "[Israeliterna] är en ynklig skara,

  • 26:55

    fulla av avoghet mot oss;

  • 26:56

    men vi är ett folk på vår vakt

  • 26:57

    och vi har drivit bort dem från deras trädgårdar och källor

  • 26:58

    och de rikedomar de samlade och den hedersamma plats [som de intog i vårt land]."

  • 26:59

    Så [gick de till väga]. - Men [därefter] gav Vi Israels barn [allt] detta i arv.

  • 26:60

    Och de förföljande [egyptierna] hann upp dem vid soluppgången;

  • 26:61

    och när de två människohoparna kom inom synhåll för varandra, ropade de som tågade med Moses: "De kommer att hinna ifatt oss [och göra slut på oss]!"

  • 26:62

    [Moses] svarade: "Nej! Min Herre är med mig och Han kommer att leda mig."

  • 26:63

    Och Vi befallde Moses: "Slå på vattnet med din stav!" - och se, då delade sig [havet] och de två delarna reste sig som mäktiga berg.

  • 26:64

    Och Vi ledde förföljarna fram till denna plats.

  • 26:65

    Vi räddade Moses och alla som var med honom

  • 26:66

    och därefter lät Vi de andra dränkas.

  • 26:67

    I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:68

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:69

    OCH BERÄTTA för dem om Abraham -

  • 26:70

    hur han frågade sin fader och sitt folk: "Vad är det ni tillber?"

  • 26:71

    De svarade: "Vi tillber [våra] gudabilder och vi skall fortsätta att ge dem vår hängivna dyrkan."

  • 26:72

    [Abraham] sade: "Hör de er när ni anropar dem,

  • 26:73

    eller kan de hjälpa er eller skada er?"

  • 26:74

    De svarade: "Nej, men vi gör vad vi har sett våra fäder göra."

  • 26:75

    Han sade: "Har ni ägnat en tanke åt vad det är ni dyrkar,

  • 26:76

    ni och alla era förfäder

  • 26:77

    Dessa [gudar] är mina fiender - [för mig] finns ingen [gud] utom världarnas Herre.

  • 26:78

    Det är Han som har skapat mig och Han som leder mig,

  • 26:79

    och Han som ger mig mat och dryck.

  • 26:80

    Och när jag är sjuk, återger Han mig hälsan.

  • 26:81

    Han skall låta mig dö och därefter väcka mig till nytt liv

  • 26:82

    och på Domens dag - det är mitt hopp - skall Han förlåta mig mina synder!"

  • 26:83

    [Och Abraham bad:] "Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga [tjänare];

  • 26:84

    och låt efterkommande släkten minnas mig som en man av sanning

  • 26:85

    och gör mig till en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar.

  • 26:86

    Och förlåt min fader - han var en av dem som gick vilse -

  • 26:87

    och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag,

  • 26:88

    den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn

  • 26:89

    och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta."

  • 26:90

    Då skall paradiset föras fram till de gudfruktiga,

  • 26:91

    och helvetet skall göras fullt synligt för dem som räddningslöst gått vilse;

  • 26:92

    och de skall tillfrågas: "Var är de som ni tillbad

  • 26:93

    i Guds ställe? Kan de hjälpa er eller [ens] hjälpa sig själva?"

  • 26:94

    Och de skall störtas på huvudet i helvetet, de och de som räddningslöst gått vilse

  • 26:95

    liksom Iblees hjälptrupper, alla tillsammans.

  • 26:96

    Och när de tvistar [i helvetet] skall de säga:

  • 26:97

    "Vid Gud! Vilket grovt misstag gjorde vi inte

  • 26:98

    då vi satte er vid sidan av världarnas Herre.

  • 26:99

    Bara de obotfärdiga syndarna kunde förleda oss [till detta].

  • 26:100

    Nu har vi ingen som kan tala till förmån för oss,

  • 26:101

    och ingen sann vän [som hjälper oss].

  • 26:102

    Om vi ändå fick börja om på nytt! Då skulle vi vara ett med de troende."

  • 26:103

    I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:104

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:105

    [ÄVEN] NOAS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

  • 26:106

    Och deras broder Noa sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

  • 26:107

    Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

  • 26:108

    frukta därför Gud och lyd mig!

  • 26:109

    Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre;

  • 26:110

    frukta därför Gud och lyd mig!"

  • 26:111

    De svarade: "Skall vi tro på dig som [bara] har slöddret till anhängare?"

  • 26:112

    Han sade: "Jag kan inte veta vad de förut haft för sig!

  • 26:113

    De skall inte stå till svars inför någon annan än min Herre - förstår ni inte det?

  • 26:114

    Jag har inte rätt att stöta bort dem [som säger att de är] troende.

  • 26:115

    Jag är endast en varnare, som varnar klart och entydigt."

  • 26:116

    De sade: "Du kommer minsann att bli stenad till döds, Noa, om du inte slutar med detta!"

  • 26:117

    [Då] bad han: "Herre! Mitt folk tror inte på mina ord.

  • 26:118

    Gör därför sanningen uppenbar i min [tvist] med dem, och rädda mig och de troende som följer mig!"

  • 26:119

    Och Vi räddade honom och dem som följde honom i den fullastade arken;

  • 26:120

    sedan lät Vi dem som blev kvar dränkas.

  • 26:121

    I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:122

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:123

    [ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

  • 26:124

    Och deras broder Hud sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

  • 26:125

    Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på;

  • 26:126

    frukta därför Gud och lyd mig!

  • 26:127

    Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

  • 26:128

    Är det för ert nöjes skull som ni reser minnesmärken på varje kulle

  • 26:129

    och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet?

  • 26:130

    Och varför går ni till väga med sådan grymhet, när ni utövar er makt?

  • 26:131

    Frukta nu Gud och lyd mig!

  • 26:132

    Frukta Honom som har skänkt er allt det som ni [själva] vet,

  • 26:133

    skänkt er boskap och söner,

  • 26:134

    och trädgårdar och källor.

  • 26:135

    Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag!"

  • 26:136

    De svarade: "Det är likgiltigt för oss om du förmanar oss eller inte förmanar oss;

  • 26:137

    det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid,

  • 26:138

    och vi kommer inte att straffas [för detta]!"

  • 26:139

    Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:140

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:141

    [ÄVEN stammen] Thamud beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

  • 26:142

    Deras broder Salih vände sig till dem och sade: "Fruktar ni inte Gud

  • 26:143

    Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

  • 26:144

    frukta därför Gud och lyd mig!

  • 26:145

    Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

  • 26:146

    Tror ni att ni [alltid] skall få bo kvar här i trygghet

  • 26:147

    bland trädgårdar och källor

  • 26:148

    och åkerfält och dadelpalmer med deras smäckra blomkolvar

  • 26:149

    Och [fortsätta att] hugga ut bostäder åt er i bergväggen med den skicklighet [ni har uppnått]?

  • 26:150

    Frukta nu Gud och lyd mig,

  • 26:151

    och lyd inte de råd ni får av slösarna och de omåttliga,

  • 26:152

    de som stör ordningen på jorden och sprider sedefördärv och inte vill bättra sig!"

  • 26:153

    De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

  • 26:154

    du är ingenting annat än en människa som vi! Visa oss ett tecken, om du talar sanning!"

  • 26:155

    Han svarade: "Här är ett kamelsto; hon har rätt att vattnas och ni har rätt att vattna [era djur] på en fastställd dag.

  • 26:156

    Låt henne inte komma till skada; [i annat fall] kommer straffet att drabba er en olycksdiger dag!"

  • 26:157

    Men de slaktade henne på grymmaste sätt, en handling som de fick ångra,

  • 26:158

    när de drabbades av det [förutsagda] straffet. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:159

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:160

    [ÄVEN] LOTS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

  • 26:161

    Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

  • 26:162

    Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

  • 26:163

    frukta därför Gud och lyd mig!

  • 26:164

    Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

  • 26:165

    Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön

  • 26:166

    och förbigå dem som er Herre har skapat till hustrur åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser!"

  • 26:167

    De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]!"

  • 26:168

    [Lot] svarade: "Jag hör till dem som känner den starkaste avsky för det ni gör!"

  • 26:169

    [Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden!"

  • 26:170

    Och Vi räddade honom och hela hans familj

  • 26:171

    utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar.

  • 26:172

    Därefter lät Vi de övriga gå under

  • 26:173

    i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!

  • 26:174

    I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:175

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:176

    [ÄVEN] FOLKET i [Madyans] skogsklädda dalar beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

  • 26:177

    Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

  • 26:178

    Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

  • 26:179

    frukta därför Gud och lyd mig!

  • 26:180

    Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

  • 26:181

    Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad;

  • 26:182

    väg med rättvisande våg

  • 26:183

    och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden,

  • 26:184

    men frukta Gud som har skapat er och [alla] släkten före er!"

  • 26:185

    De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

  • 26:186

    du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare.

  • 26:187

    Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!"

  • 26:188

    Han svarade: "Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för."

  • 26:189

    Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.

  • 26:190

    I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

  • 26:191

    Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  • 26:192

    DENNA [SKRIFT] är en uppenbarelse från världarnas Herre;

  • 26:193

    ingivelsens trogna ande har stigit ned

  • 26:194

    [och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna

  • 26:195

    [och varna] på ren och klar arabiska.

  • 26:196

    Dess [sanning] fanns helt visst i äldre tiders böcker med nedtecknad gudomlig visdom.

  • 26:197

    Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta?

  • 26:198

    Men även om Vi hade uppenbarat den för någon som inte har arabiska till modersmål,

  • 26:199

    och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott.

  • 26:200

    Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan.

  • 26:201

    Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff

  • 26:202

    som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar;

  • 26:203

    och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?"

  • 26:204

    Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff?

  • 26:205

    Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet

  • 26:206

    och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för,

  • 26:207

    vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva

  • 26:208

    Vi har aldrig låtit ett folk förgås som inte fått ta emot dem som varnade

  • 26:209

    [och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt.

  • 26:210

    Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift];

  • 26:211

    [den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den],

  • 26:212

    ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den].

  • 26:213

    Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas.

  • 26:214

    Och varna dem som står dig närmast [för Guds straff]

  • 26:215

    och bred ödmjukt din [ömhets] vinge över dina troende anhängare;

  • 26:216

    men säg, om någon vägrar att följa dig: "Jag är inte ansvarig för vad ni gör" -

  • 26:217

    och lita till den Allsmäktige, den Barmhärtige,

  • 26:218

    som ser dig när du reser dig [ensam],

  • 26:219

    och när du är [hos dem] och de faller ned på sina ansikten i tillbedjan.

  • 26:220

    Han är Den som hör allt, vet allt.

  • 26:221

    [Säg, Muhammad:] "Skall jag säga er till vem de onda andarna stiger ned

  • 26:222

    De stiger ned till alla syndiga bedragare [beredda att själva föras bakom ljuset];

  • 26:223

    de lyssnar gärna, men de flesta av dem lägger [egna] lögner [till det som de kan snappa upp]."

  • 26:224

    Och poeterna - dem följer sådana som är osäkra om vägen.

  • 26:225

    Har du inte sett hur de strövar genom alla dalar utan mål

  • 26:226

    och hur de säger ett men gör ett annat?

  • 26:227

    Men [så uppträder] inte de troende som lever rättskaffens och ständigt anropar Gud och som försvarar sig när de blivit föremål för [hätska och hånfulla] angrepp. Och de som har gjort sig skyldiga till [dessa] orättmätiga angrepp skall [snart] få se vilken vändning deras liv kommer att ta!

Paylaş
Tweet'le